fredag 23 januari 2009

Till min ömma fostermor

Att det är fler än vi som skriver bloggen även läser den är något jag brukar glömma bort. De närmast sörjande läser även de, oavsett anledning, jag tror att det handlar om nyfikenhet. Vilket i sig är en god egenskap, men det ställer högre krav på mig och det jag skriver.

Till min fostermor vill jag säga att jag och Michaelsson inte är osams, jag tycker bara om att ryta till ibland. Det är så tryggt och bra att göra det hemma framför datorn, på min kammare, här slipper jag konsekvenserna.

Nu har jag återigen varit diplomatiskt och en god människa, men jag måste få det sagt att den där förbannade Michaelsson måste sluta att prata om blöjbyxor såfort man ses. Livet har så mycket mer att erbjuda än möjligheten att sitta och göra ifrån sig utan att lämna tv-soffan.

torsdag 22 januari 2009

Bloggtjafs

Ja, bra! Bråka mer på bloggen. I love it. Men Pernilla Wahlgren alltså. Hennes blogg var ju bara jävligt tråkig. Och lååånga inlägg om ingenting, det orkar jag inte. Nej, vi får hitta någon annan att attackera.

Sådärja

Picknickkorg: Om du inte insett än att mitt "emotänkande" som du så tjusigt kallar det för har blivit en grej för mig att använda för att reta gallfeber på er, framförallt dig, så är det bara synd. Sen att det bara är du som tar illa upp och blir förbannad, och släpper lös monstret är ju både vackert och rent utsagt förjävligt.
Men okej, inte ett ord till om mitt emotänkande, eller egotänkande som man oxå skulle kunna kalla det, för din skull min vän. För din skull. Ser du nu vad jag offrar för din skull. Vad offrar du? En igelkott kanske? Va??

Men blondinfeffe, jag trodde alla visste att detta äckel till kvinna har en blogg. Kanske Sveriges konstigaste blogg strax efter Linda Rosing. Läs själv här. Fast...är hon verkligen rätt offer för vårat undertryckta hat?

Bloggbråk

Bra idé Michaelsson, självklart ska vi anfalla någon annan bloggare. Mitt förslag är Pernilla Wahlgren, jag vet att jag inte är ensam om att hata detta vider. Michaelsson, du får undersöka om hon har en blogg.

You released the fucking fury

Men herregud Michaelsson, utgå inte från att du är objuden! Gah! Jag får snart en hjärnblödning av ditt emo-tänkande. Du är inte ensam ute i mörkret och tittar in genom förnstret där dina "vänner" sitter och förlustar sig med Oldsberg och co.

Du är en del av detta, tro inget annat jag räknar med att du är där, full naken och odräglig. Vill du ha bloggbråk är det bloggbråk du ska få. You realeased the fucking fury.

Gläfs

What? Är det På spåret drinking game imorgon? Är man objuden? I såfall kommer jag ändå. Här ska det spelas. Och umgås.
Jag som tänkte skriva ett inlägg om bloggbråk och tyckte det var på tiden att vi drog igång ett elakt jävla bråk mot någon. Men nu är jag alldeles för upprymd och glad för det.
Oavsett om du vill ha mig eller inte så kommer jag.

Annars då? Jo för fan. Jag hade ju tänkt att nu när jag jobbar dag så ska jag tvångsumgås med er, och annat löst folk. Men det har det inte blivit så mycket av uppenbarligen eftersom jag jobbat sena timmar. Men slappna inte av för det kära vänner, för plötsligt står jag där och ringer på som en ettrig liten terrier och vill ha uppmärksamhet.

Ja, men inte idag

Det kommer ett "En dag i Cajjans liv"-inlägg. Men inte idag. Den här dagen är pinsamt innehållslöst. För sova, ligga på soffan, träna och äta middag med mamma är kanske inte så upphetsande. Imorgon kanske. Då blir det i alla fall skola, ikea och på spåret-drinking game. Det låter väl lite bättre?

onsdag 21 januari 2009

Inget grönt gräs här inte

Efter att läst era programidéer (varav Hjälp! Jag bor med en jurist fick många lustighetspoäng) så börjar jag fundera om ni inte drabbats av någon form av gräset-är-grönare-på-andra-sidan-Sverige-syndrom. Mitt liv är inte något aftonbladet-drama eller ett avsnitt av The Hills. Mitt liv är liksom lite mer som att filma en snigel som rör sig framåt under 24 timmar.

Hittills har jag dokumenterat:
1. När jag går till skolan.
2. När jag är i skolan.
3. När jag går hem från skolan.

Jag förstår att ni knappt kan bärga er. Kan vi inte prata om vad som händer i Falun istället? Kan inte ni ha någon form av här är en dag i mitt liv-inlägg ni också? Jag lovar att det antagligen är 1000 gånger mer spännande.

Kiss and tell GBG

Om du hookar upp med en av statsvetarna som ingår i fakulteten tycker jag att du skriver en smaskig kiss and tell Gabbis. Tänk dig, löpsedlar och morgonsoffor. Sedan en morgon kommer José för att rädda dig från mediaspektaklet.

Heja, ut med alla Göteborgs skeletten ur garderoben

tisdag 20 januari 2009

True Göteborg Story

Nej nej, inga kulisser och statister. Vi vill se verkligheten. The Real World: Göteborg, A shot at life with Gabbi Godzilla, Expedition Gabbis, My super sweet statsvetenskap, Hjälp! Jag lever med en jurist eller något annat juicy. Give us the good stuff!

måndag 19 januari 2009

en önskan beställd

Jag ska se vad jag kan ordna. Det kanske tar ett tag. Jag måste bygga kulisser och hyra in statister. Men filmen om min vardag ska snart ha premiär. Ni kan ju så länge berätta vad som händer där hemma i era liv.

Hörrni...

Jaha, här sitter jag och mina kollegor och kopplar lite titt som tätt. Vart vi kopplar är inte så jävla noga tydligen, bara vi kopplar fram dom till någon som svarar. Första riktiga dagen på mitt dagjobb lider snart mot sitt slut, och jag undrar om det verkligen är det här jag har längtat efter. Stress, huvudvärk och otrevliga kunder. Varför kunde ni inte säga att det var så här det skulle bli?

söndag 18 januari 2009

en önskan

Gabbis! Jag tycker att du ska videoblogga lite för LittleDalarna. Så vi får se hur du har det därnere. Jag oroas för dig. Lever du? Ja du bloggar så då antar jag att du lever. Men HUR lever du?

Söndagsdansen

Det här med urinsnack är ju alltid roligt och intressant. Jag tycker nog det är roligare än att äta den här sparrisen ni pratar så mycket om.

Jag tänkte också tala om att jag lyssnar på dansband och dansar en foxtrot här hemma just nu. Jag är ensam hemma och tycker att pardans är något vi sysslar med alldeles för sällan. Någon som vill vara med?

Sparris hit och sparris dit

Den stora frågan är inte om sparrisens effekt på urinet. Den stora frågan är varför någon skulle vilja lukta på sitt eget urin. Och varför ni är så besatta av att göra detta.